1 april
Då var man inne i april. Adrians ettårsdag närmar sig med stormsteg.
I måndags var vi hemma hos Malin o Isak. Adrian fick låna hans gåstol vilket var roligt:
Vi tog en promenad och Adrian skrek i princip hela tiden. Han var trött så jag bestämde mig för att åka hem. (Med tron om att han skulle däcka i bilen)
Han gallskrek hela vägen till Mölndals bro! (från Partille) Helt illröd i ansiktet med tårar rinnandes nedför kinderna. Jag var såklart skitstressad och verkligen ingen bra förare. Gav honom en majskrok men den tog han bara i handen och fortsatte att skrika.
Han somnade som sagt vid Mölndals bro. (5-10 min kvar hem) När jag kom fram kände jag att jag aldrig någonsin vill ut o köra med honom själv igen. I alla fall inte mitt i rusningen.
Till o med i sömnen ser han sur ut.. med majskroken fortfarande i handen..
Nämen lilla gubben=( Gillar han inte att åka vagn och bil?