Härligt
Imorgon ringer in klocka 4.00. Klockan 4.30 kommer taxin som ska köra mig och mormor till landvetter. Det ska bli roligt att åka.. men samtidigt inte. jag har varit sjuk sen förra onsdagen så det känns som att det kan förstöra lite. har ingen feber längre men är förkyld och hostar hela tiden. sover dåligt om nätterna tack vare den jävla hostan. men inatt kommer jag nog ändå inte kunna få så mycket sömn.
äntligen blir den här resan av iaf! den har blivit inställd 3 gånger, men nu äntligen är det dags! det brukar alltid vara något som sätter stopp för den.. det är det egentligen nu också, men ska den bli av så måste vi åka nu.
jag kommer vara orolig o tänka på mamma.. och på martin som ska opereras nu igen. och såklart kommer jag sakna adrian. ok, jonathan kommer jag också sakna. men inte lika mycket som adrian. :P
Nu måste jag försöka komma på ifall jag har glömt något inför morgondagen.
äntligen blir den här resan av iaf! den har blivit inställd 3 gånger, men nu äntligen är det dags! det brukar alltid vara något som sätter stopp för den.. det är det egentligen nu också, men ska den bli av så måste vi åka nu.
jag kommer vara orolig o tänka på mamma.. och på martin som ska opereras nu igen. och såklart kommer jag sakna adrian. ok, jonathan kommer jag också sakna. men inte lika mycket som adrian. :P
Nu måste jag försöka komma på ifall jag har glömt något inför morgondagen.
Kalasen
Nu var det visserligen över 2 veckor sedan Adrian fyllde år, men bättre sent än aldrig.
Dagen innan hans födelsedag hade vi det stora kalaset med släkt och vänner. Allt gick galant och tårtorna var en succè. :)
Adrian älskade att stå i centrum. :) Han förstod inte syftet med ljuset, så Jonathan fick blåsa ut det istället.
Paketen var såklart höjden på kalaset. Han fick massor med fina saker.
Förövrigt kan jag ju berätta att mormor bokade en restresa igår, så nästa tisdag åker jag och mormor till Sicilien! :D Så Jonathan får ha Adrian själv i en hel vecka. Det ska bli jätteroligt att åka, men samtidigt känns det just nu som att jag inte kommer kunna koppla av. Kommer sakna Adrian och oroa mig för att han saknar mig. Tänk om han inte känner igen mig när jag kommer hem igen?
Dagen innan hans födelsedag hade vi det stora kalaset med släkt och vänner. Allt gick galant och tårtorna var en succè. :)
Adrian älskade att stå i centrum. :) Han förstod inte syftet med ljuset, så Jonathan fick blåsa ut det istället.
Paketen var såklart höjden på kalaset. Han fick massor med fina saker.
Förövrigt kan jag ju berätta att mormor bokade en restresa igår, så nästa tisdag åker jag och mormor till Sicilien! :D Så Jonathan får ha Adrian själv i en hel vecka. Det ska bli jätteroligt att åka, men samtidigt känns det just nu som att jag inte kommer kunna koppla av. Kommer sakna Adrian och oroa mig för att han saknar mig. Tänk om han inte känner igen mig när jag kommer hem igen?
