Lustgas
Igår var vi på auroran igen. Vi fick kika på förlossningen och hur det ser ut på bb. Roligast var ju förlossningen! Det var nämligen så att vi fick prova på att ta lustgas. Jag fick sätta mig ner och ta tre ljupa andetag, kan ju vara bra att veta hur det känns och hur det går till. Men herrejävlar! Det var bra att jag satt ner. Jag kände mig skitfull, allt blev suddigt och jag ville bara fnittra hela tiden. Helt sjukt. Jag fick sitta ner ett tag och det tog ju inte så långt tid innan det hade försvunnit igen. Då var det Jonathans tur. Han beskrev det som exakt likadant - att han kände sig skitfull och fnittrig. Så min slutsats är att jag nog kommer klara mig ganska bra på lustgas :) Vår aurorabarnmorska Agnetha, förklarade att man fortfarande kommer att känna smärtan, men att man antagligen inte kommer bry sig så mycket. Låter bra tycker jag. Jag har läst att många får minnesluckor när de använder lustgas, och nu förstår jag verkligen varför.
Jag fick även prova den där maskin som registrerar barnets hjärtfrekvens under förlossningen. Vårt barn hade en puls på nästan 150 och det är det den brukar ha när Anna har räknat pulsen också. Barnet ska ha en puls på mellan 120-150 så vår unge verkar vara lite hyper. Fast det visste vi ju redan.
På bb såg de ut som en vanlig sjukhusavdelning tycker jag. Förutom alla de där små sängar med hjul som barnen ligger i.
Det känns tryggt att vi har varit och tittat på hur det ser ut. Och vi har börjat fundera på ifall man kan ha en egen lustgastank med tillhörande slang hemma. Hehe, hade ju inte suttit helt fel. ^^
Jag fick även prova den där maskin som registrerar barnets hjärtfrekvens under förlossningen. Vårt barn hade en puls på nästan 150 och det är det den brukar ha när Anna har räknat pulsen också. Barnet ska ha en puls på mellan 120-150 så vår unge verkar vara lite hyper. Fast det visste vi ju redan.
På bb såg de ut som en vanlig sjukhusavdelning tycker jag. Förutom alla de där små sängar med hjul som barnen ligger i.
Det känns tryggt att vi har varit och tittat på hur det ser ut. Och vi har börjat fundera på ifall man kan ha en egen lustgastank med tillhörande slang hemma. Hehe, hade ju inte suttit helt fel. ^^
Jonäät on the road!
Grattis till Jonathan som klarade uppkörningen idag!! Yeey! :) Praktiskt att vi båda har körkort nu. Inte minst för att han numera kommer att kunna köra mig till bb när det blir dags för det i maj.
Förutom denna glada nyhet, så finns det inte så mycket mer nytt att komma med. Tja, förutom att jag bestämde mig för att räkna alla barnvagnar jag såg under den korta tid jag var i stan i tisdags. Jag var i stan i ungefär 45 min för att köpa ett par nya böcker till japanskan, och under den tiden såg jag inte mindre än 17 barnvagnar! Jag lovar, det måste vara extra mycket bebisar i år! Visst att jag kanske inte lagt märke till dem så mycket innan, men va fan, 17 stycken!
Jag har faktiskt läst att det är babyboom på gång den här våren/sommarn. En teori är tydligen finanskrisen. Har man inget jobb och inga pengar, håller man sig tydligen sysselsatt utav annat istället.
Förutom denna glada nyhet, så finns det inte så mycket mer nytt att komma med. Tja, förutom att jag bestämde mig för att räkna alla barnvagnar jag såg under den korta tid jag var i stan i tisdags. Jag var i stan i ungefär 45 min för att köpa ett par nya böcker till japanskan, och under den tiden såg jag inte mindre än 17 barnvagnar! Jag lovar, det måste vara extra mycket bebisar i år! Visst att jag kanske inte lagt märke till dem så mycket innan, men va fan, 17 stycken!
Jag har faktiskt läst att det är babyboom på gång den här våren/sommarn. En teori är tydligen finanskrisen. Har man inget jobb och inga pengar, håller man sig tydligen sysselsatt utav annat istället.
MVC
Idag hade jag tid på mvc igen för att ta blodprov, lämna in urinprov, mäta magen och lyssna på bebisens hjärtljud. Vanlig rutinkontroll med andra ord.
Mitt järn hade legat lite lågt förra gången, men tack vare min dagliga dos järntablett, hade det blivit lite bättre.
När jag skulle lägga mig ner för att mäta magen fick jag en av mina sammandragningar som jag får minst ett par gånger om dagen. Anna (min barnmorsa) fick då vänta tills livmodern inte var stenhård och sedan mäta magen efter det. Den hade växt 3 cm så allt är precis som det ska. :) Dock frågade hon mig hur ofta jag får de här sammandragningarna och ifall det gör ont. Jag har läst att de här sammandragningarna är ett sätt för kroppen att förbereda sig inför förlossningen, så jag har inte trott att det har varit något konstigt med dem, men jag får de så ofta och ibland gör det ont. Så Anna förklarade att det även är kroppens sätt att säga ifrån. Jag har tydligen stressat för mycket och måste försöka varva ner.
När jag är hemma känns det inte som att jag kan ta det mer lugnt än vad jag redan gör, för jag gör inte så jättemycket. Men mån-tors har jag skola och de där jävla trapporna som jag beklagade mig över här om dagen. Dessutom har jag inte sovit bra alls på sistone. Jag har mardrömmar varje natt. Oftast handlar det inte om barnet eller min graviditet, utan om andra saker. Och min oro kring förlossningen kan även det vara en bidragande faktor till den stress jag går och bär på. Så jag fick lite skäll av Anna. Hon sa att hon förstår att det är mycket just nu, men att jag måste prioritera graviditeten, både för min och mitt barns hälsa.
I morse var Tigger "crazy cat" och håll min vaken ifrån 5. Jag antar att det är bra träning för min del. Jag tror jag går och bär på så mycket moderskänslor nu, så Tigger är min lilla "övningsbebis". Eller vad man ska säga.
Dock verkar det som att det inte enbart är för mig hon fungerar som bra övning.
Jag och Jonathan bakade för övrigt frallor idag. De vart jättegoda. Men sen kom jag på att jag var skitsugen på kärleksmums. Jonathan påpekar lite försiktigt "men.. är det inte lite.. sent för det nu?". JAG MÅSTE HA KÄRLEKSMUMS! NU!! Så då var de bara att gå till Netto och köpa ingredienser. :) Neka inte den gravida kvinnan det hon är sugen på! Fnys!
Mitt järn hade legat lite lågt förra gången, men tack vare min dagliga dos järntablett, hade det blivit lite bättre.
När jag skulle lägga mig ner för att mäta magen fick jag en av mina sammandragningar som jag får minst ett par gånger om dagen. Anna (min barnmorsa) fick då vänta tills livmodern inte var stenhård och sedan mäta magen efter det. Den hade växt 3 cm så allt är precis som det ska. :) Dock frågade hon mig hur ofta jag får de här sammandragningarna och ifall det gör ont. Jag har läst att de här sammandragningarna är ett sätt för kroppen att förbereda sig inför förlossningen, så jag har inte trott att det har varit något konstigt med dem, men jag får de så ofta och ibland gör det ont. Så Anna förklarade att det även är kroppens sätt att säga ifrån. Jag har tydligen stressat för mycket och måste försöka varva ner.
När jag är hemma känns det inte som att jag kan ta det mer lugnt än vad jag redan gör, för jag gör inte så jättemycket. Men mån-tors har jag skola och de där jävla trapporna som jag beklagade mig över här om dagen. Dessutom har jag inte sovit bra alls på sistone. Jag har mardrömmar varje natt. Oftast handlar det inte om barnet eller min graviditet, utan om andra saker. Och min oro kring förlossningen kan även det vara en bidragande faktor till den stress jag går och bär på. Så jag fick lite skäll av Anna. Hon sa att hon förstår att det är mycket just nu, men att jag måste prioritera graviditeten, både för min och mitt barns hälsa.
I morse var Tigger "crazy cat" och håll min vaken ifrån 5. Jag antar att det är bra träning för min del. Jag tror jag går och bär på så mycket moderskänslor nu, så Tigger är min lilla "övningsbebis". Eller vad man ska säga.
Dock verkar det som att det inte enbart är för mig hon fungerar som bra övning.
Jag och Jonathan bakade för övrigt frallor idag. De vart jättegoda. Men sen kom jag på att jag var skitsugen på kärleksmums. Jonathan påpekar lite försiktigt "men.. är det inte lite.. sent för det nu?". JAG MÅSTE HA KÄRLEKSMUMS! NU!! Så då var de bara att gå till Netto och köpa ingredienser. :) Neka inte den gravida kvinnan det hon är sugen på! Fnys!
Helgen slut
Söndag idag, helgen har gått fort som vanligt.
Igår åkte jag och Jonathan till babyproffsen i Kungsbacka för att kolla på barnvagnar och lite andra prylar. Vi hade bestämt redan innan att vi inte skulle köpa något, men det kan ju ändå vara bra att ha tittat, så man därmed vet ungefär vad man vill ha sen när man letar efter begagnat. Innan vi bestämde oss för att åka dit hade vi nämligen kommit fram till att vi inte visste ett skit om barnvagnar. Jag hade varit inne på blocket och kollat på annonser när jag insåg att jag inte visste skillnaden på en mjuklift och hårdlift. Även åkpåse, skötväskans funktion till skillnad mot andra väskor och skillnaden mellan en duo- och kombivagn var något ingen av oss hade en aning om.
Jag kan inte påstå att vi blev så mycket klokare efter vårt besök, men jo, lite mer insatt känner jag mig nog. Jag vet att jag vill ha en sån där camouflagefärgad vagn vi såg där! :) Hähä, nä men färgen är väll det minsta man ska tänka på.
Om två månader är det slutet på april. Så med andra ord, om två månader kommer jag känna att barnet kan komma när som helst. För ja, så fort det har blivit första maj så är det faktiskt så det är. Usch vilken ständig oro jag kommer känna. För man vet ju aldrig när det händer.
För övrigt har Tigger kommit på att mattes mage kan fylla en väldigt bra funktion när man vil snylta nektarin.
Igår åkte jag och Jonathan till babyproffsen i Kungsbacka för att kolla på barnvagnar och lite andra prylar. Vi hade bestämt redan innan att vi inte skulle köpa något, men det kan ju ändå vara bra att ha tittat, så man därmed vet ungefär vad man vill ha sen när man letar efter begagnat. Innan vi bestämde oss för att åka dit hade vi nämligen kommit fram till att vi inte visste ett skit om barnvagnar. Jag hade varit inne på blocket och kollat på annonser när jag insåg att jag inte visste skillnaden på en mjuklift och hårdlift. Även åkpåse, skötväskans funktion till skillnad mot andra väskor och skillnaden mellan en duo- och kombivagn var något ingen av oss hade en aning om.
Jag kan inte påstå att vi blev så mycket klokare efter vårt besök, men jo, lite mer insatt känner jag mig nog. Jag vet att jag vill ha en sån där camouflagefärgad vagn vi såg där! :) Hähä, nä men färgen är väll det minsta man ska tänka på.
Om två månader är det slutet på april. Så med andra ord, om två månader kommer jag känna att barnet kan komma när som helst. För ja, så fort det har blivit första maj så är det faktiskt så det är. Usch vilken ständig oro jag kommer känna. För man vet ju aldrig när det händer.
För övrigt har Tigger kommit på att mattes mage kan fylla en väldigt bra funktion när man vil snylta nektarin.
Yes för helg!
Gött att ännu en skolvecka är avklarad! Jag måste verkligen plugga den här helgen.
Vi märkte att det var en del i vår föräldragrupp som redan köpt barnvagnar o sånt. Jag tycker iaf att det krävs ett "redan" i den meningen! Men vi har fått inse att det kanske börjar bli dags för det ändå. Ska börja hålla utkik på blocket efter någon fin vagn :) För en ny vagn är det iaf inte tal om! Minst 3-4000 för en vagn? Jamenvisst! Det har vi ju verkligen råd med. Nej, men på blocket har jag sett vagnar för under 1000 lappen, så nästa gång jag hittar en där ska jag be Jonathan ringa på den. För jag hatar att ringa.
Såhär såg magen ut i söndags.
Just nu kryper Tigger omkring på vårt skrivbord och är allmänt busig. :) Jag tycker det är viktigt att barnet får växa upp med ett djur i familjen. För mig är djur lika mycket värda som människor och det är med de åsikterna jag tänker uppfostra barnet. Det hoppas och förväntar jag mig att Tigger ska kunna hjälpa till med.
Vi märkte att det var en del i vår föräldragrupp som redan köpt barnvagnar o sånt. Jag tycker iaf att det krävs ett "redan" i den meningen! Men vi har fått inse att det kanske börjar bli dags för det ändå. Ska börja hålla utkik på blocket efter någon fin vagn :) För en ny vagn är det iaf inte tal om! Minst 3-4000 för en vagn? Jamenvisst! Det har vi ju verkligen råd med. Nej, men på blocket har jag sett vagnar för under 1000 lappen, så nästa gång jag hittar en där ska jag be Jonathan ringa på den. För jag hatar att ringa.
Såhär såg magen ut i söndags.
Just nu kryper Tigger omkring på vårt skrivbord och är allmänt busig. :) Jag tycker det är viktigt att barnet får växa upp med ett djur i familjen. För mig är djur lika mycket värda som människor och det är med de åsikterna jag tänker uppfostra barnet. Det hoppas och förväntar jag mig att Tigger ska kunna hjälpa till med.
Klagomål o gnäll
Jag är så trött på att vara gravid. Är inne i min 27 vecka (ganska snart 28) men det känns som att det lika gärna hade kunnat vara vecka 60 nu. Eller nått. Nä, en liten överdrift kanske.
Men på sistone har jag börjat få mer och mer ont i ryggen. 4 gånger i veckan måste jag släpa mig upp för alla trappor som går ifrån korsvägen, upp till näckrosdammen och det, det går fan inte fort. Trots att jag går jättelångsamt så blir jag kraftigt andfådd och måste stanna när jag nått toppen. Sen är inte klättringen över, för den byggnad där jag har mina lektioner ligger på toppen utav en jävla backe. Saken är den att det kommer ju bara bli värre. Om två månader vet jag inte riktigt hur jag ska göra. Jag kan ju gå ifrån avenyn för att slippa trapporna vid korsvägen, men sen är de ju ändå en massa trappor. Jag tycker magen är tung nu.. jag kommer antagligen längta tillbaka till vecka 28 när jag är i vecka 35-40.
För ett tag sen köpte jag Weleda havandeskapsolja som hjälper till att förebygga hudbristningar.
Sidorna på magen spänner och drar som fan, så det är väll i så fall där det kommer bli bristningar. Så Jonathan har fått smörja in mig där varje dag och än så länge ser allt ok ut. :) Men det tar ju inte bort smärtan.
Ska vi kolla upp vilket kön det blir, så är det runt 28 man brukar göra det. Det kostar 500 spänn och det finns givetvis ingen garanti på att det barnmorskan kommer fram till stämmer. Jonathans bror och hans tjej kollade upp vilket kön det var på deras barn. En liten kille skulle de få, men icke. För några månader sen fick de en dotter. Så tja, 500 spänn i sjön.
Jag vill väldigt gärna veta könet, men Jonathan tycker inte vi ska ta reda på det. Eller, om jag bestämmer att jag verkligen vill ta reda på det så går han också med på det, men jag tycker nog inte att det är värt 500 spänn. Särskilt inte ifall de inte ens stämmer. Så de får nog bli en överraskning ändå.
Nu har jag suttit och klagat tillräckligt för idag. En sak till bara - fy fan va kallt det ska vara! Längtar till våren.
Men på sistone har jag börjat få mer och mer ont i ryggen. 4 gånger i veckan måste jag släpa mig upp för alla trappor som går ifrån korsvägen, upp till näckrosdammen och det, det går fan inte fort. Trots att jag går jättelångsamt så blir jag kraftigt andfådd och måste stanna när jag nått toppen. Sen är inte klättringen över, för den byggnad där jag har mina lektioner ligger på toppen utav en jävla backe. Saken är den att det kommer ju bara bli värre. Om två månader vet jag inte riktigt hur jag ska göra. Jag kan ju gå ifrån avenyn för att slippa trapporna vid korsvägen, men sen är de ju ändå en massa trappor. Jag tycker magen är tung nu.. jag kommer antagligen längta tillbaka till vecka 28 när jag är i vecka 35-40.
För ett tag sen köpte jag Weleda havandeskapsolja som hjälper till att förebygga hudbristningar.
Sidorna på magen spänner och drar som fan, så det är väll i så fall där det kommer bli bristningar. Så Jonathan har fått smörja in mig där varje dag och än så länge ser allt ok ut. :) Men det tar ju inte bort smärtan.
Ska vi kolla upp vilket kön det blir, så är det runt 28 man brukar göra det. Det kostar 500 spänn och det finns givetvis ingen garanti på att det barnmorskan kommer fram till stämmer. Jonathans bror och hans tjej kollade upp vilket kön det var på deras barn. En liten kille skulle de få, men icke. För några månader sen fick de en dotter. Så tja, 500 spänn i sjön.
Jag vill väldigt gärna veta könet, men Jonathan tycker inte vi ska ta reda på det. Eller, om jag bestämmer att jag verkligen vill ta reda på det så går han också med på det, men jag tycker nog inte att det är värt 500 spänn. Särskilt inte ifall de inte ens stämmer. Så de får nog bli en överraskning ändå.
Nu har jag suttit och klagat tillräckligt för idag. En sak till bara - fy fan va kallt det ska vara! Längtar till våren.
Skola + föräldragrupp
Halli hallå!
Nu var det nästan två veckor sedan jag skrev. Haft mycket att göra och varit otroligt trött på sistone.
Förra veckan (2 feb) började jag skolan. Läser japanska fortsättningskurs på Göteborgs universitet. Jag trodde det skulle bli mycket slappare, med tanke på att jag lärt mig så himla mycket i Japan, men icke. Jag har lektioner ifrån mån-tors och ligger till o med efter när det gäller kanjilektionerna.
En väldigt stor oro jag har just nu är att mina sluttentor är den 25-26 maj. Barnet ska komma runt den 22. Erhm. Så antingen är jag smällfet och kan förlösa när som helst, eller så är jag nyförlöst. Innan så tänkte jag att det bästa nog vore ifall barnet kom ett par veckor för tidigt, men nu har jag kommit fram till att jag hoppas på att fortfarande vara gravid under tentan. Anledningen är att ifall jag nu redan har förlöst, så kommer jag ha otroligt ont och vara enormt sliten under tentaskrivningarna. Men ja, vi får väll se vad som händer. Vem vet, vattnet kanske går mitt under tentan. Hemska tanke.
Hade jag haft en massa pengar, kunnat snylta av någon, varit rikemansbarn, eller något liknande, så hade jag inte gjort någonting nu. Jag hade varken jobbat eller pluggat. Men nu är det så att jag måste ha pengar, särskilt nu när jag och Jonathan delar på en trea! Att få jobb som gravid är i vanliga fall näst intill omöjligt, så med tanke på dagens finanskris och antalet arbetslösa, så är det helt omöjligt. Därmed har jag "valt" att plugga för att på det sättet vara berättigad till studiebidrag och lån. Men det är kämpigt. Jag missar en hel del pga barnmorskebesök, auroramöten och nu föräldragruppen.
I måndags var det första gången för vår föräldragrupp att träffas. 8 par är det som ska ha barn i maj, så med andra ord, 16 pers är det i gruppen. Jag och Jonathan visste inte riktigt vad vi skulle förvänta oss utav det, men ja, de visade sig vara 2 timmars bortkastad tid och 3 lektioner missade i onödan.
Eftersom det här var första gången, och eftersom ett av syftena med föräldragruppen är att få nya bekantskapar, så fick männen sitta i ett rum och prata med varandra, och kvinnorna i ett annat. Ja, för att lära känna varandra helt enkelt.
När mötet var över och vi satte oss i bilen frågade jag Jonathan "sa du nått?" "nä, gjorde du?" Vi brast ut i skratt och det visade sig att samtalet hade låtit ungefär likadant på båda sidor. De hade pratat om sina husbyggen, reparationer och diverse kompisar med barn. Det var inte direkt så att vi kunde bidra med något till samtalet.
Vi tippar på att de flesta var runt 30. Dock var det ett par som såg ut att vara i mer 45-50 års åldern. Kanske värt att påpeka att alla är förstföderskor. Herregud, tänkte jag. Den kvinnan kommer få en jobbig förlossning! Människan är gjord för att föda barn runt 20 års ålder. Redan vid 30 tar det mycket mer på kroppen. Den kvinnan sa inte heller så mycket. Jag tror hon kände att hon var för gammal, medan jag satt och kände mig för ung. Ja, för själva samtalet dvs. Enda anledningen till att det ens känns lite kul att fortsätta med föräldragruppen, är att vi vill se hur fula alla andras ungar blir. För inte fan är barn söta när de är som yngst.
Nu var det nästan två veckor sedan jag skrev. Haft mycket att göra och varit otroligt trött på sistone.
Förra veckan (2 feb) började jag skolan. Läser japanska fortsättningskurs på Göteborgs universitet. Jag trodde det skulle bli mycket slappare, med tanke på att jag lärt mig så himla mycket i Japan, men icke. Jag har lektioner ifrån mån-tors och ligger till o med efter när det gäller kanjilektionerna.
En väldigt stor oro jag har just nu är att mina sluttentor är den 25-26 maj. Barnet ska komma runt den 22. Erhm. Så antingen är jag smällfet och kan förlösa när som helst, eller så är jag nyförlöst. Innan så tänkte jag att det bästa nog vore ifall barnet kom ett par veckor för tidigt, men nu har jag kommit fram till att jag hoppas på att fortfarande vara gravid under tentan. Anledningen är att ifall jag nu redan har förlöst, så kommer jag ha otroligt ont och vara enormt sliten under tentaskrivningarna. Men ja, vi får väll se vad som händer. Vem vet, vattnet kanske går mitt under tentan. Hemska tanke.
Hade jag haft en massa pengar, kunnat snylta av någon, varit rikemansbarn, eller något liknande, så hade jag inte gjort någonting nu. Jag hade varken jobbat eller pluggat. Men nu är det så att jag måste ha pengar, särskilt nu när jag och Jonathan delar på en trea! Att få jobb som gravid är i vanliga fall näst intill omöjligt, så med tanke på dagens finanskris och antalet arbetslösa, så är det helt omöjligt. Därmed har jag "valt" att plugga för att på det sättet vara berättigad till studiebidrag och lån. Men det är kämpigt. Jag missar en hel del pga barnmorskebesök, auroramöten och nu föräldragruppen.
I måndags var det första gången för vår föräldragrupp att träffas. 8 par är det som ska ha barn i maj, så med andra ord, 16 pers är det i gruppen. Jag och Jonathan visste inte riktigt vad vi skulle förvänta oss utav det, men ja, de visade sig vara 2 timmars bortkastad tid och 3 lektioner missade i onödan.
Eftersom det här var första gången, och eftersom ett av syftena med föräldragruppen är att få nya bekantskapar, så fick männen sitta i ett rum och prata med varandra, och kvinnorna i ett annat. Ja, för att lära känna varandra helt enkelt.
När mötet var över och vi satte oss i bilen frågade jag Jonathan "sa du nått?" "nä, gjorde du?" Vi brast ut i skratt och det visade sig att samtalet hade låtit ungefär likadant på båda sidor. De hade pratat om sina husbyggen, reparationer och diverse kompisar med barn. Det var inte direkt så att vi kunde bidra med något till samtalet.
Vi tippar på att de flesta var runt 30. Dock var det ett par som såg ut att vara i mer 45-50 års åldern. Kanske värt att påpeka att alla är förstföderskor. Herregud, tänkte jag. Den kvinnan kommer få en jobbig förlossning! Människan är gjord för att föda barn runt 20 års ålder. Redan vid 30 tar det mycket mer på kroppen. Den kvinnan sa inte heller så mycket. Jag tror hon kände att hon var för gammal, medan jag satt och kände mig för ung. Ja, för själva samtalet dvs. Enda anledningen till att det ens känns lite kul att fortsätta med föräldragruppen, är att vi vill se hur fula alla andras ungar blir. För inte fan är barn söta när de är som yngst.