24 dagar kvar
Ikväll är det föräldragrupp igen - för sista gången innan alla får sina bäbisar. (!!!) Nästa gång vi ses kommer vara i augusti eller nått. Sjukt.
I lördags hade vi vår babyshower. :) Skitkul att träffa alla! Jag har saknat er alla så mycket och önskar ibland att allt kunde vara som förut. Jag menar, då även jag kunde dra ut varje helg och ha skoj. Men jag vet att det aldrig kommer att kunna bli som förut. Men jag vill verkligen inte tappa kontakten med någon av er! Ni får komma hit ofta sen när jag är mammaledig och har kommit till rätta med allt. :)
Jag blev riktigt rörd när jag läste vad ni hade skrivit i boken. Och så blev vi givetvis jätteglada för alla presenter! :) Allt var så fint.
Så läskigt när jag tänker på att detta var sista gången jag såg er som gravid. Nästa gång vi ses är jag mamma. Jag, Määl, mamma! Sjukt.
Lite bilder
29 dagar kvar
29 dagar till beräknad förlossning.. Minst 2 veckor - max 4 veckor. Eller ja, 6 veckor ifall jag går över, men av någon anledning tror jag inte att jag kommer göra det.
Jag och Jonathan går och längtar varje dag. allt som saknas är att få upp spjälsängen, sängkläder är fixade nu också. Fick ett startpacket av mina föräldrar. Det var tydligen pappas initiativ att köpa det.
Jag skrev redan för flera månader sen att jag var sjukt trött på att vara gravid. Nu är det ännu värre. Ibland är jag så fylld utav massa frustration att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Jag vet inte ens varför jag är frustrerad. Kanske kan det bland annat bero på det faktum att jag är så klumpig, flåsig, svettig, irriterad, att jag inte kan se vad jag har på mig för trosor, att jag har ont i ryggen, att jag sover dåligt, att jag är pissenödig hela tiden utan att kunna göra någonting åt det, att jag inte kan resa mig upp ur soffan utan en hjälpande knuff etc, etc. För er som tycker att jag bara klagar, kan ta och läsa någon annan blogg. Jag är bäst på att gnälla.
Jag vill bara trycka ut den här ungen och få det överstökat!
Det är konstigt att jag känner varje spark, varje rörelse, varje hickning, att jag kan höra hjärtslagen med hjälp av stetoskop, men att barnet ändå känns så sjukt avlägset.
Jag och Jonathan går och längtar varje dag. allt som saknas är att få upp spjälsängen, sängkläder är fixade nu också. Fick ett startpacket av mina föräldrar. Det var tydligen pappas initiativ att köpa det.
Jag skrev redan för flera månader sen att jag var sjukt trött på att vara gravid. Nu är det ännu värre. Ibland är jag så fylld utav massa frustration att jag inte vet vad jag ska ta mig till. Jag vet inte ens varför jag är frustrerad. Kanske kan det bland annat bero på det faktum att jag är så klumpig, flåsig, svettig, irriterad, att jag inte kan se vad jag har på mig för trosor, att jag har ont i ryggen, att jag sover dåligt, att jag är pissenödig hela tiden utan att kunna göra någonting åt det, att jag inte kan resa mig upp ur soffan utan en hjälpande knuff etc, etc. För er som tycker att jag bara klagar, kan ta och läsa någon annan blogg. Jag är bäst på att gnälla.
Jag vill bara trycka ut den här ungen och få det överstökat!
Det är konstigt att jag känner varje spark, varje rörelse, varje hickning, att jag kan höra hjärtslagen med hjälp av stetoskop, men att barnet ändå känns så sjukt avlägset.
Ganska redo
Nu har vi fixat babysitter och fler barnkläder. Idag köpte vi 4 bodys, 2 byxor, en tröja och 3 strumpor. Alla i strl 50. (nyfödd) Så nu är vi ganska redo känner vi. :) Vi har spjälsäng också, eller mina föräldrar har den. Samma som jag och min bror sov i när vi var små. Den ska upp också, men förutom det så finns det inte så mycket mer vi ska skaffa nu. Har köpt nappflaska också. Hmm.. nått mer.. tror inte det. Sängkläder till sängen ska fixas också.
Nu när vi har nästan allt redo, längtar vi tills barnet kommer. Vi har skämtat om att försöka få igång förlossningen tvångsmässigt. För saken är den, att bebisen är också redo. Sista månaden ligger den bara och blir fet och större. Lungorna är färdiga, synen är färdig, hörseln är färdig, den har ett eget imunförsvar osv. Så jävla onödig sista månaden. Föds barnet nu så blir förlossningen mycket lättare. Jag förstår mig inte på naturen ibland. Är det meningen att kvinnan ska ha det så jobbigt som möjligt??
Nu när vi har nästan allt redo, längtar vi tills barnet kommer. Vi har skämtat om att försöka få igång förlossningen tvångsmässigt. För saken är den, att bebisen är också redo. Sista månaden ligger den bara och blir fet och större. Lungorna är färdiga, synen är färdig, hörseln är färdig, den har ett eget imunförsvar osv. Så jävla onödig sista månaden. Föds barnet nu så blir förlossningen mycket lättare. Jag förstår mig inte på naturen ibland. Är det meningen att kvinnan ska ha det så jobbigt som möjligt??
Glad påsk!
39 dagar kvar idag.
En oro har varit att bröstmjölken inte skulle komma igång som den ska. Men där har vi en oro jag numera kan slippa! För vet ni vad, jag producerar så jävla mycket mjölk nu. Eller ja, de är inte vitt, men det är.. tja, vad ska man säga.. grumligt. Vitt och gult som ligger blandat i genomskinlig vätska. Jag antar att det inte ska se ut så sen dock, men jag är på g! Fast lite äckligt är det, för inatt vaknade jag och kände nått hårt, intorkat skabb på underarmen, runt bröstet och på lakanet. Ups, jag läcker visst. Men jag tror jag har mig själv att skylla att det har kommit så himla mycket. För när jag först upptäckte att jag började få nån vätska i brösten, var jag givetvis tvungen att trycka ut det hela tiden. Lite av en tvångstanke kanske. Men iaf, kroppen tänker ju "ju mer det går åt, ju mer måste produceras". Så nu, ett par veckor efter att jag först upptäckte denna påbörjan till bröstmjölk, läcker jag alltså på natten.
Vi har köpt en bärsele nu också. Begagnad på tradera. Måste ju tänka på att spara pengar! Men den var hur fin som helst, inte sliten eller nått. Vi passade på att prova den på Tigger. :P
(För vissa av er kanske kommande stycke är "to much information", men när jag skapade denna blogg var jag fast beslutsam om att skriva hur det verkligen är. Inte försköna bilden av graviditeten, utan istället skriva vad som verkligen händer och hur jag känner.)
En oro har varit att bröstmjölken inte skulle komma igång som den ska. Men där har vi en oro jag numera kan slippa! För vet ni vad, jag producerar så jävla mycket mjölk nu. Eller ja, de är inte vitt, men det är.. tja, vad ska man säga.. grumligt. Vitt och gult som ligger blandat i genomskinlig vätska. Jag antar att det inte ska se ut så sen dock, men jag är på g! Fast lite äckligt är det, för inatt vaknade jag och kände nått hårt, intorkat skabb på underarmen, runt bröstet och på lakanet. Ups, jag läcker visst. Men jag tror jag har mig själv att skylla att det har kommit så himla mycket. För när jag först upptäckte att jag började få nån vätska i brösten, var jag givetvis tvungen att trycka ut det hela tiden. Lite av en tvångstanke kanske. Men iaf, kroppen tänker ju "ju mer det går åt, ju mer måste produceras". Så nu, ett par veckor efter att jag först upptäckte denna påbörjan till bröstmjölk, läcker jag alltså på natten.
Vi har köpt en bärsele nu också. Begagnad på tradera. Måste ju tänka på att spara pengar! Men den var hur fin som helst, inte sliten eller nått. Vi passade på att prova den på Tigger. :P
50 dagar kvar
Just nu är jag sjukt trött och har ont i ryggen. Det är så himla fint väder idag, så jag och Jonathan har varit ute på promenad. Priset för denna promenad får jag dock betala för nu.
Idag är det bara 50 dagar kvar till beräknat förlossningsdatum! Läskigt. Men jag längtar verkligen. Är sjukt trött på att vara gravid. Så mycket som måste fixas innan barnet kommer. Saker som måste köpas framförallt. Skitdyrt! :/ Men när barnet har kommit ska vi ta en utflyckt till Ullared :) Det blir väll i juni vi åker dit tror jag.
För övrigt så klarade jag alla tentor galant! :) Yes, då gäller det att börja förbereda sig inför nästa tentaperiod då..
En annan sak värt att påpeka är att jag HATAR ALLA JÄVLA KÄRRINGAR. Under vår promenad var det inte mindre än tre stycken som gjorde mig arg. Först var de en som stirrade på min mage med avsky i blicken. Det var till och med så att hon vände sig om efter mig. Sen var det en liknande händelse inne på K-center. Men den tredje tanten var ändå värst. Jag och Jonathan var på väg uppför en trappa när det dök upp en jävla tant. Jag brukar alltid gå längs med räcket för att kunna stödja med armen så jag lättare kan vagga upp. Jag var ungefär i mitten av trappan när tanten börjar gå nedför den. Hon går längs med räcket (hon håller inte i den eller nånting) och som ni fattar så blir det ju att vi möts. Tanten vägrar flytta på sig så jag måste i princip kasta mig åt sidan för hon halvspringer ner. Eller det är mer att hon knör undan mig så jag tvingas flytta på mig. JÄVLA TANT HELVETE! Det fanns massa plats på andra sidan av mig! Och hon såg ju att jag var där redan innan hon började gå ner. Vad är de för fel på folk?
Dessutom är det uppenbart att jag är gravid i 8:e månaden. Vem fan knör undan en gravid kvinna som håller på att kämpa sig uppför en trappa?
Idag är det bara 50 dagar kvar till beräknat förlossningsdatum! Läskigt. Men jag längtar verkligen. Är sjukt trött på att vara gravid. Så mycket som måste fixas innan barnet kommer. Saker som måste köpas framförallt. Skitdyrt! :/ Men när barnet har kommit ska vi ta en utflyckt till Ullared :) Det blir väll i juni vi åker dit tror jag.
För övrigt så klarade jag alla tentor galant! :) Yes, då gäller det att börja förbereda sig inför nästa tentaperiod då..
En annan sak värt att påpeka är att jag HATAR ALLA JÄVLA KÄRRINGAR. Under vår promenad var det inte mindre än tre stycken som gjorde mig arg. Först var de en som stirrade på min mage med avsky i blicken. Det var till och med så att hon vände sig om efter mig. Sen var det en liknande händelse inne på K-center. Men den tredje tanten var ändå värst. Jag och Jonathan var på väg uppför en trappa när det dök upp en jävla tant. Jag brukar alltid gå längs med räcket för att kunna stödja med armen så jag lättare kan vagga upp. Jag var ungefär i mitten av trappan när tanten börjar gå nedför den. Hon går längs med räcket (hon håller inte i den eller nånting) och som ni fattar så blir det ju att vi möts. Tanten vägrar flytta på sig så jag måste i princip kasta mig åt sidan för hon halvspringer ner. Eller det är mer att hon knör undan mig så jag tvingas flytta på mig. JÄVLA TANT HELVETE! Det fanns massa plats på andra sidan av mig! Och hon såg ju att jag var där redan innan hon började gå ner. Vad är de för fel på folk?
Dessutom är det uppenbart att jag är gravid i 8:e månaden. Vem fan knör undan en gravid kvinna som håller på att kämpa sig uppför en trappa?
